Jag körde hem en vanlig solig dag. Vägen var full av bilar, jag stod i kön och väntade som alltid på grönt ljus. Tråkigt, varmt, samma väg som alltid – inget särskilt. Men plötsligt såg jag något märkligt på själva trafikljuset.
Vid trafikljuset lade jag märke till något konstigt och trodde först att det bara var ett rep – men när jag tittade närmare blev jag förskräckt.
Först trodde jag att det var en trasig kabel eller en bit tyg som fastnat på stången. Det hängde från det röda ljuset och svajade lätt i vinden. Men ju längre jag tittade, desto mindre liknade det en kabel. Det verkade… röra sig av sig självt.
Jag kisade, stack ut huvudet genom fönstret – och en kall rysning gick längs min rygg. På trafikljuset hängde… 😨😱
Det var en orm. En riktig, stor orm som glänste i solen och hade slingrat sig runt metallbalken ovanför vägen!
Jag kunde inte förstå hur den hade kommit dit. Kanske hade den klättrat upp längs kablarna? Eller hade någon råkat ta med den i bilen och den kom ut när fordonet stannade? Inget av det verkade rimligt.
Förarna runtom började också lägga märke till det. Någon tog fram telefonen och filmade, någon tutade, och en man gick till och med ur bilen för att titta närmare. Ormen hängde där lugnt, som om den trivdes.
Senare fick jag veta på nyheterna att det var en pyton – troligen hade den rymt från någons hem. Räddningstjänsten behövde nästan en timme för att få ner den.
Jag minns fortfarande det ögonblicket: Du står vid trafikljuset, tänker på vardagliga saker – och precis ovanför dig, bara några meter bort, ligger en enorm orm. Då inser du: även den mest vanliga vägen hem kan dölja det oväntade.
