En ung arbetare knuffade en äldre kollega ner i en lerig grop och skrattade åt honom, men han skulle snart bittert ångra det när tre dyra svarta utländska bilar stannade vid byggarbetsplatsen 😱😲
Morgonen på byggplatsen för ett nytt bostadskomplex var kall och fuktig. Under natten hade det regnat och marken hade förvandlats till klibbig lera. Längs vägen sträckte sig en djup schakt fylld med grumligt vatten. Arbetarna gick långsamt mellan betongblock och armeringsjärn.
Bland dem fanns en ny arbetare — en äldre man i en gammal jacka och gummistövlar. Han hade dykt upp på byggplatsen för bara några dagar sedan. Nästan ingen pratade med honom. Den gamle mannen observerade tyst arbetet, skrev ibland något i ett litet anteckningsblock och studerade noggrant fundamentet.
Vid ett tillfälle gick han fram till en ung arbetare som fäste en metallkonstruktion vid kanten av schaktet.
— Du gör det här fel, sa den gamle lugnt.
Killen förstod först inte ens att han talade till honom.
— Va? svarade han irriterat.
Den gamle pekade mot fästena.
— Om det uppstår minsta skakning här kan den här delen inte bära belastningen. Och dessutom… du följer inte säkerhetsreglerna.
Den unge arbetaren rätade plötsligt på sig. Ett hånfullt leende dök upp i hans ansikte.
— Vem är du egentligen som ska lära mig hur man gör? sa han högt så att de andra kunde höra.
Flera arbetare i närheten slutade arbeta och tittade nyfiket åt deras håll.
— Jag säger bara hur det ska göras korrekt, svarade den gamle lugnt.
Den unge mannen skrattade högt.
— Titta på honom! Gubben bestämde sig för att bli chefsingenjör.
Några arbetare fnös och andra började också skratta.
Den unge mannen gick närmare och såg hånfullt på den gamle mannens darrande händer.
— Har du sett dig själv i spegeln? Dina händer skakar. Kan du ens hålla i en spade?
Arbetarna bakom honom skrattade igen.
Den gamle suckade tungt men gick inte därifrån.
— Du har ingen rätt att tala till mig på det sättet, sa han tyst.
Orden var som att hälla bensin på elden.
Den unge arbetarens ansikte förändrades genast. Han steg fram, grep den gamle i kragen på den smutsiga jackan och drog honom hårt mot sig.
— Ska du lära mig?
Och innan någon hann säga något knuffade han honom hårt.
Den gamle mannen förlorade balansen och rullade ner i den leriga gropen. Hans stövlar gled på den våta marken och en sekund senare låg han i det kalla grumliga vattnet.
Den gamle försökte resa sig. Hans ansikte var täckt av lera och i hans ögon syntes både förvåning och smärta.
Men den unge arbetaren stod ovanför och skrattade högt.
— Där fick du för säkerhetsreglerna!
Några arbetare skrattade också, även om några av dem generat vände bort blicken.
Den gamle satte sig långsamt i leran och andades tungt. Han tittade upp på den unge mannen. I hans blick fanns varken ilska eller skrik.
Men den unge arbetaren skulle snart bittert ångra sin handling när tre dyra svarta bilar stannade vid byggarbetsplatsen 😨😱
Och just i det ögonblicket hördes ljudet av bromsar vid byggarbetsplatsen. Alla vände sig om.
Tre dyra svarta utländska bilar körde en efter en fram till byggplatsens port. Bilarna stannade direkt vid ingången. Ur den första bilen steg två män i strikta kostymer. De såg sig snabbt omkring och gick direkt mot schaktet.
Den unge arbetaren rynkade pannan.
— Vad i… — började han.
Men han hann inte avsluta.
En av männen stannade vid kanten av gropen och tittade förvånat ner.
— Chef… är ni okej?
Arbetarna såg på varandra.
Mannen i kostym böjde sig ner och hjälpte den gamle mannen upp ur leran.
— Förlåt att vi är sena, — sade han tyst.
Den äldre mannen torkade ansiktet med ärmen, tittade på de unga arbetarna och sade lugnt:
— Det är inget allvarligt. Jag har just sett allt jag ville se.
Den unge arbetarens ansikte blev plötsligt blekt.
— Vänta… — mumlade han.
Men det var redan för sent. Mannen i kostym vände sig mot arbetarna.
— Låt mig presentera honom. Det här är ägaren till företaget och hela detta bostadskomplex.
En tung tystnad lade sig över byggarbetsplatsen.
Ägaren såg långsamt på var och en av dem.
— Under de senaste månaderna har jag fått dussintals klagomål. Man sa att arbetarna var lata, bröt mot säkerhetsreglerna och gjorde farliga misstag. Därför bestämde jag mig för att komma hit som en vanlig arbetare.
Han riktade blicken mot den unge mannen.
— Och det verkar som att jag inte kom hit förgäves.
Den unge arbetaren blev ännu blekare.
Ägaren vände sig till mannen i kostym.
— Förbered dokumenten. Dessa människor arbetar inte här längre.
Några minuter senare skrattade ingen längre på byggarbetsplatsen.
